Film lyfter snöns betydelse för framtidens vintrar

I samband med årets upplaga av Nordic Sustainability Arena (NoSA) den 13–15 mars visade Åre kommun en ny film som, liksom förra året, öppnade konferensen. Under världscupsveckan samlas näringsliv, forskare och idrottare i Åre. NoSA skapar ett forum för samtal om hur vi kan behålla vita vintrar.

Förra årets film satte ljuset på klimatförändringarnas konsekvenser och behovet av att gå från ord till handling. I år riktas blicken mot snöns lekfulla magi och kraft att inkludera.

Ida Leidermark, hållbarhetsstrateg i Åre kommun, berättar mer om filmen och kommunens riktning.

Varför ännu en film?

Fjolårets film satte en ton under konferensen som jag tror skapade en närmare känsla till frågan. Den gjorde klimatförändringarna mindre abstrakta och mer mänskliga. Det blev lättare att relatera till det som annars ofta beskrivs i mål, procentsatser och strategier. Den väckte känslor, samtal tog fart och flera presentationer knöt an till filmens budskap.

Efteråt märkte vi att filmen levde vidare. Nya samarbeten växte fram, människor hörde av sig och den används fortfarande av andra organisationer runt om i landet. Det säger något om vilken kraft berättelser kan ha.

För oss handlar det inte om att göra en film för filmens skull. Det handlar om att bidra till samtalet om hur vi faktiskt ska få våra vintrar att hålla över tid. Med det i ryggen kändes det naturligt att bidra igen. Film är ett tillgängligt sätt att nå både tanke och känsla. I en fråga som klimat och snö räcker det inte bara att förstå, vi behöver också känna varför det är viktigt.

NoSA är också en viktig del i det. Konferensen skapar ett rum där frågor om snö, klimat och vinterturism kan diskuteras öppet. Det finns inga enkla svar och ibland också spänningar i samtalet. Just därför är det viktigt att forum finns där näringsliv, forskning, idrott och samhälle kan mötas och prata ärligt om både möjligheter och dilemman.

Hur hänger filmen ihop med Åre kommuns övergripande hållbarhetsarbete?

Filmen speglar den riktning vi arbetar i. Den visar snöns magi och lekfullhet, men den problematiserar också vem som får ta del av den.

I Åre ser vi hållbarhet som något som behöver fungera i vardagen. Klimatfrågan, tillgång till naturen och möjligheten att känna gemenskap hänger ihop. Om snön är en del av vår identitet och vår ekonomi behöver den också vara en del av ett inkluderande samhälle.

För oss handlar det långsiktiga hållbarhetsarbetet om att få det vi gör, i vardag och utveckling, att hålla över tid för människor, miljö och ekonomi.

Hur samspelar social hållbarhet med det miljömässiga och ekonomiska perspektivet?

De tre perspektiven är beroende av varandra. Naturen är grunden för vår plats, vår ekonomi och vår livskvalitet. Samtidigt är det människor som ska leva här, arbeta här och orka vara en del av omställningen.

Tillit och gemenskap är inte mjuka frågor vid sidan av. De påverkar allt från psykisk hälsa till engagemang och framtidstro. Ett samhälle där människor känner sammanhang och delaktighet står starkare, också när det blåser.

Om vi ska klara både klimatomställning och långsiktig utveckling behöver människor uppleva att de är en del av riktningen. Därför hänger social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet ihop i praktiken. De bär varandra över tid.

Hur arbetar kommunen konkret för att stärka gemenskap, inkludering och trygghet?

En viktig del är vårt arbete med medborgardelaktighet. Vi försöker skapa strukturer där människor faktiskt kan påverka utvecklingen av sin plats, till exempel genom vårt pilotprojekt med bygderåd där lokala aktörer får en tydligare roll i dialogen med kommunen och i prioriteringar framåt.

Det handlar både om större frågor, som samhällsplanering och service, och om vardagsnära frågor som mötesplatser, tillgänglighet och aktiviteter. När människor får vara med i samtalen ökar både tilliten och känslan av sammanhang.

Ett konkret exempel är arbetet med den nya lekplatsen i Järpen. Där var invånare i olika åldrar delaktiga i processen. De äldre önskade en boulebana och barnen lyfte behovet av lekutrustning anpassad för olika åldrar. Resultatet blev en plats där generationer kan mötas, inte bara passera varandra.

Vi arbetar också med att stärka samverkan mellan kommunen, näringslivet och civilsamhället. Trygghet och gemenskap växer sällan fram genom en enskild insats, utan genom långsiktiga relationer och närvaro över tid.

Vad är nästa steg i Åre kommuns fortsatta arbete för ett långsiktigt hållbart samhälle?

Nästa steg är att fortsätta hålla i en gemensam riktning och att våga arbeta långsiktigt, även när omvärlden förändras snabbt. Hållbar utveckling kräver uthållighet och ett gemensamt ansvar över tid.

I vårt arbete för att stärka demokratin pratar vi om att våga vägra snabba beslut. Det ligger något viktigt i det. I komplexa frågor behöver vi ibland ta oss tid att lyssna, förankra och tänka efter.

Hållbar utveckling är inget vi blir färdiga med. Det är ett arbete som ständigt behöver utvecklas och justeras i takt med att samhället förändras. Det kräver mod att stå kvar i det långsiktiga.

Förra årets film

Här kan du se förra årets film och läsa mer om Åre kommuns arbete med hållbarhet: Hållbar utveckling